Swedish League – Långdistansen

Då var de första Swedish League tävlingarna avklarade, och så även min debut som senior på riktigt stor tävling här hemma i Sverige. Tänkte sammanfatta lite vad båda dagarna erbjöd men första analysen blev så lång så delar upp det i två inlägg ;)

Långdistansen
På vägen till tävlingen (vi åkte tidigt i lördags morse) så insåg jag att jag nog aldrig i hela mitt liv sprungit en så lång bana som jag skulle göra. Har aldrig sprungit något Ultra SM och långdistansen i Portugal tidigare i år (som mätte 12km) sprang jag aldrig runt pga min hälsena. Så ja, jag var lite pirrig innan start. Det var inte bara en stor tävling med extremt bra konkurrens utan en stor utmaning för mig att klara av. 11,3 km lång bana i en riktigt tuff terräng med långsträckor som hette duga, det var vad som väntade.

De senaste två veckorna har kroppen känts riktigt bra. Något som alltid varit min starka sida, själva orienteringen, har dock gått lite sämre. Kanske för att jag kunnat hålla lite för hög fart än vad jag klarar av att orientera i. Hur som så visste jag inte huruvida kroppen skulle klara av att springa en sån här lång bana, men jag tycker jag hade en bra inställning och för att göra det ännu tydligare skrev jag ner några viktiga hållpunkter, framförallt för att jag verkligen ville att orienteringen skulle sitta efter en period med lite sämre genomföranden (fokus måste jag alltid kämpa med plus att jag har en del förbättringspotential gällande riktning). Det funkade faktiskt riktigt bra för mig! Hjärtat är viktigast såklart ;)

Loppet började bra, fick ettan perfekt vilket fick mig att slappna av. Tvåan gick inte riktigt hundra ser jag nu i efterhand men väl då tänkte jag inte så mycket på det misstaget. 3an kom, en enormt lång sträcka. Jag tror jag hade inställningen om att i den här terrängen ska man inte springa rakt på, dumt tänkt. Ett vänstervägval var min första tanke och det tror jag inte hade varit så dåligt för min del…men så väljer jag höger?! Helt orimligt och dåligt vägval. Tappar nästan 3 min på detta och inser mitt misstag under vägens gång men jag lyckas ändå hålla mig positiv och utför vägvalet så gott jag kan ändå. Får kontrollen bra och ser en bit framför mig att Kristine som startade 2 min efter mig har kommit ikapp (eftersom jag inte bommat nått inser jag att jag tappat minst 2 min på mitt vägval) men jag stressar inte upp mig över det och håller mig fortsatt positiv. Till 4an kommer jag ikapp henne då hon bommar och jag får kontrollen före henne. Till 5an och 6an ligger hon före men till 7an och 8an orienterar jag lite bättre och får kontrollerna först :) Nästa långsträcka springer vi ihop i början men på mitten ungefär springer jag helt konstigt och blir ensam, kommer dock sen ikapp igen då Kristine även hon springer lite konstigt, ja vi tappade allt några min båda två på den sträckan. Till 10e springer jag väldigt konstigt igen och tappar hennes rygg, jag tar en gel jag fått av Raffael då jag ser att det är en vätskekontroll, perfekt!

Här lyckas jag dock stuka upp min fot igen, f*n!! Får gå till 11an men med ny energi och en viss envishet så fortsätter jag löpa. Tar stig till 12e för att vara snäll mot foten och resten av banan, trots med krafter kvar (tack Raffael!!) får jag hålla igen lite. Fokuset svajar lite och jag gör en rätt stor bom på 13e kontrollen, även 15e går jag lite osäkert men blir ingen jättebom.
Oj vilken analys men ja, jag är SÅ stolt över mig själv att jag tog mig runt och på hela 20 kontroller gör jag bara en riktig bom. Långsträckor är något jag behöver jobba på, och själva distansen med dessutom. Kroppen kändes även förvånansvärt stark och jag upplevde att jag kunde hålla samma tempo hela banan. Detta gav verkligen mersmak och även fall jag var riktigt trött efteråt så ville jag ha mer! Det var så jäkla kul och även fall det var sjukt tufft så njöt jag under hela banan! :)

Klicka på bilden för att komma till kartarkivet :)

Your email is never published or shared. Required fields are marked *

*

*